Botemedlet beskrevs i förväg i kapitlet Al-Hadid (Järn) i Koranen:
"Har inte tiden kommit för de troende då deras hjärtan i all ödmjukhet ska ägna sig åt att minnas Gud och uppenbarelsen av sanningen, så att de inte ska bli som de som fick Boken före sig, vars hjärtan med tiden förhärdade och många av vilka var olydiga? Kom ihåg att Gud återupplivar jorden efter dess död. Vi har gjort Våra tecken tydliga för er, så att ni helt kan förstå" (57:16-17)
Dessa koranverser hänvisar till perioden av nedgång för ummah (det muslimska samfundet). Denna degeneration har uppstått eftersom medlemmarna i det muslimska samfundet har förlorat sin fruktan för Gud och har blivit okänsliga för sin tro.
Så, vad är formeln för deras regenerering, eller deras reform, så att de kan föras tillbaka på rätt väg?
Formeln ges här i termer av ett exempel från jordbruket. Med tiden blir mark som tidigare varit bördig ofruktbar. När bonden försöker göra sin mark bördig igen börjar han sin uppgift med att förbereda marken och inte genom att skörda. Om han börjar sitt jobb med att skörda, skulle det vara som att spänna vagnen framför hästen.
Detsamma gäller för den nedgående muslimska befolkningen. Här måste reformatorer börja sin uppgift från början, och inte från slutet. Om de till exempel under sådana omständigheter försöker etablera sitt politiska styre, kommer det inte att fungera. Men om de börjar med att återuppliva religionens anda, väcka själen och åstadkomma intellektuell utveckling, då kommer det att vara en rätt början.
En ummas nedgång betyder nedgång i termer av anda, och inte i termer av form. Former eller ritualer har alltid funnits: det som försvinner är anden. Så det är anden som behöver återupplivas, och inte bara former eller ritualer.
Vad är degeneration? Degeneration är helt enkelt ett slags distansering. När människor glömmer islams ursprungliga budskap och bara klamrar sig fast vid några livlösa ritualer – det är ett tecken på degeneration.
Vid den tiden behöver muslimer återuppliva sin tro, återupptäcka islams levande ideologi och återuppväcka sina sinnen i linje med de linjer som profeten och hans följeslagare följde. Det är denna handling som i hadithen (profetens uttalande) kallas tajdeed, eller väckelse.
Tajdeed-processen kan inte lyckas om reformatorerna bara vill återuppliva den rituella formen av islam. Ovanstående exempel med det karga landet säger oss att utgångspunkten för reform är intellektuellt uppvaknande och inte bara återupplivandet av rituella sedvänjor.
Dessutom kräver väckelseuppgiften ett kreativt tillvägagångssätt som innebär användning av det samtida idiomet; reformatorer bör försöka känna av sina lyssnares sinnesstämningar och predika på ett sådant sätt att deras sinnen kan tilltalas.
Om människors sinnen inte tilltalas, kommer ingen reformrörelse att ge några positiva resultat.
