Koranen säger: "Var uppmärksam på Gud; Han lär er" (2:282).

I denna vers betyder ilm (kusnkap) förståelse. Betydelsen av detta är att gudsmedvetande (taqwa) hos en person kommer att ge honom en korrekt förståelse av religionen (At-Tafseer al-Qurtubi, vol. 3, s. 406). Av detta lär vi oss att det är möjligt för en person att besitta kunskap eller information om religion och ändå inte ha en korrekt förståelse av religion. Detta beror på att källan till sann förståelse av religion är gudsmedvetande, inte bara kunskap.

Det finns en bön i en hadith som följer: "O Gud, jag söker tillflykt hos Dig från den kunskap som inte är till någon nytta" (Sunan an-Nasa’i, Hadith nr 5470).

För att förstå detta, ta ett exempel. I nutid har en del muslimer felaktigt utlöst våld på olika platser i jihads namn, vilket de har fått möta ensidig förödelse för. Och nu, i linje med en defaitistisk mentalitet, tillgriper vissa av dem till och med självmordsbombningar. De spänner bomber runt sina kroppar och går in i sina förmodade fienders områden och, genom att explodera bomberna, dödar medvetet sig själva och andra.

Detta är helt klart ett fall av självmord, och självmord har förklarats vara haraam (förbjudet) i islam. Vissa muslimska lärda, som ger detta namnet istishhaad (önskan om martyrdöd), har dock förklarat det ja’iz (tillåtet). I detta avseende försöker de stödja sitt påstående genom att hänvisa till vissa händelser från profetens följeslagares tid. Till exempel citerar dessa personer en händelse från den första kalifens, Abu Bakr Siddiqs, kalifat (d. 634 e.Kr.), tid. Denna händelse handlar om en följeslagare till profeten vid namn Al-Bara ibn Malik (d. 20 e.H.), som ägde rum under striden mot Musaylimah, en falsk profet (d. 632 e.Kr.).

Under Abu Bakr Siddiqs tid som emir för det islamiska kalifatet ägde en strid rum mellan muslimerna, ledda av Hazrat Khalid, och Musaylimah och hans anhängare bland Yamamas folk. I den sista fasen av denna strid gick en grupp rebeller in i en muromgärdad trädgård och stängde dess stadiga dörr inifrån. Bland profetens följeslagare som deltog i striden mot Musaylimah fanns även Al-Bara ibn Malik, och var känd för sitt mod. Han befallde några av profetens följeslagare att låta honom sitta på en sköld och lyfta upp skölden med hjälp av spjut och få honom upp på toppen av trädgårdens mur.

När han kom upp på murens topp hoppade han över och gick in i trädgården. Rebellerna som var därinne attackerade honom, men han bekämpade dem. Han lyckades ta sig fram till dörren till trädgården och öppnade den. Så snart dörren öppnades gick en grupp av profetens följeslagare in. De bekämpade rebellerna och övermannade dem.

Detta steg av Al-Bara var ett givetvist ett stort personligt risktagande. Det innebar ett hot mot hans liv. Men rebellerna kunde inte döda honom och han lyckades komma ut levande. Faktum är att han efter denna händelse levde i ytterligare åtta år och dog en naturlig död år 20 e.H. (Al-Kamil fi al-Tarikh, vol. 2, s. 218; Al-Bidaya wa’l-Nihaya, vol. 9, s. 469-70; Al-A’lam av al-Zirikli, vol. 2, s. 47).

Det finns en stor skillnad mellan Al-Bara och dagens muslimska självmordsbombare. Al-Bara försatte sig själv i fara och tog ett steg som hade två möjliga utfall – antingen skulle han komma ut levande eller så skulle han bli dödad. I motsats till detta har det steg som självmordsbombare tar bara ett möjligt utfall – sin egen död. De spänner fast bomber på sina kroppar och spränger dem. Utfallet av denna handling är beroende av deras egen död. Detta är en tydlig fråga om att medvetet och avsiktligt begå självmord. Det finns således en tydlig skillnad i de två handlingarnas natur.

Detta är ett exempel på kunskap utan insikt eller maarifah. Om en person besitter kunskap (i betydelsen information) men inte besitter Gudsinsikt, kommer han inte att förstå skillnaden mellan en sak och en annan. Det han talar kommer helt enkelt att baseras på den information han besitter. Men i själva verket kommer det att baseras på okunnighet och inget annat.

För maarifah är kunskap nödvändig, men en person av maarifah kan gå bortom extern kunskap för att se inre verkligheter. Han kan korrekt analysera information. Han kan läsa mellan raderna. Han kan se händelser i deras rätta perspektiv. Dessa är några av egenskaperna hos en person som fått maarifah. Endast för en person med maarifah kan hans kunskap bli nyttig. Utan maarifah är kunskap en enorm fördärvelse.