Det finns bara ett sätt att avbetinga sig själv och det är genom introspektion. Detta innebär att man rigoröst fortsätter att engagera sig i självreformering. Det finns två sätt att göra detta.
Det ena är att tolerera andras hårda kritik, det vill säga att med ett öppet sinne acceptera alla motståndskraftiga utvärderingar av ens tänkande och beteende utan att ta detta till sig, man bör utan dröjsmål engagera sig i sin självomvärdering.
En annan metod för avbetingning är självkritik. Det vill säga att man bör se på sig själv som en fiende. Man bör bedöma sig själv morgon och kväll. Man bör skarpt känna sina misstag och sedan bör man introspektera. Man bör ägna sig åt en skoningslös hamrande av sitt ego.
I alla frågor bör man göra eftergifter för sig själv. Istället för att skylla på andra, bör man alltid först skylla på sig själv. Man bör bli en så sträng kritiker av sig själv att det är som om man försöker göra slut på sig själv.
Detta är de enda två metoderna för att avbetinga sig själv. Antingen accepterar man andras hårda kritik eller så blir man en hård kritiker av sig själv. De som alltid vill ha vänliga artigheter från andra, och de som alltid gör eftergifter för sig själva, kommer alltid att förbli i ett konditionerat tillstånd och kommer aldrig att kunna avkonditionera sig själva.
