Tydligen är detta en vers om arv, men det finns en viktig referenspunkt i den för bön.
När en troende läser denna vers kommer han att bli så rörd att han säger: "O Gud! Detta är mitt fall i förhållande till Paradiset. Jag har inte gjort sådana gärningar som gör mig värdig Paradiset. Men i denna vers i Koranen har Du lagt fram principen att om vissa människor kommer vid delningen och inte har rätt till en andel i enlighet med lagen, så bör de även då av medkänsla ges vissa saker ur arvets egendom."
I denna vers i Koranen finns det stor tröst för en troende. En person kan säga i samband med denna vers: ”O Gud! Jag är en helt ovärdig person. Men denna koranvers säger oss att Din barmhärtighet är så stor att den även når ut till de ovärdiga. O Gud! Din barmhärtighet är en strimma av hopp för mig. Med hänvisning till Din egen princip vill jag be dig att, trots att jag är ovärdig, låta mig dela Din barmhärtighet.
Du kan ge en plats i Paradiset även till en ovärdig kandidat som jag, även om Paradiset har skapats just för förtjänta kandidater. Jag medger att jag, enligt sharialagen, inte förtjänar Paradiset, men enligt barmhärtighetens lag, snälla ge mig en plats i Ditt Paradis.”
